knyttetemil

Jag har nu hunnit bli tre månader gammal och de senaste dygnen har varit fulla med aktiviteter... Skulle jag försöka få med allt här så skulle mamma behöva bistå med mycket mat under tiden, hihi. Så jag ska försöka fatta mig kort!

Sist jag skrev i bloggen var i fredagskväll och det har hänt lite sen dess... Lördagen var stillsam tillsammans med min farmor och faster samt hennes käresta... sen...

Söndag och det var dags!!! Jag såg hur de gamla for runt till höger och vänster. Faster var nervös och skakade, farmor likaså. Pappa och mamma yrde runt och fixade och trixade och Rene var bara cool. Vi for till Brämhults Kyrka och där fick jag på mig en klänning!? Första och sista gången skulle jag tro... Jisses vad mycket folk det hade kommit för att se mig bli döpt. Underbart!!!

Först så började en tjej, som mamma känner, att sjunga. Gud, det var så vackert att jag försökte sjunga med, men jag hittade inte rätt tonart. Sen så stod det en kul farbror och pratade och plötsligt så tog han upp mig och jag fick äntligen något svalkande över mig. Kanske inte på det sätt jag hade trott, men skönt var det. Vatten över huvudet när det är varmt är toppen! Sen läste min gudmor en dikt. Då fick både mamma och pappa tårar i ögonen.


Min farmor och min gudmor...


Dopet var ganska kul, men det var roligare efteråt.

Då var det kaffe! Alla satte sig och drack och åt och mamma la ner mig i min "sitter". Hon trodde jag sov, men icke!! Jag låg och tittade på alla och lyssnade på det stillsamma sorl som fyllde lokalen. Sen var det dags för presentöppning. Oh my... så mycket fina presenter jag fick. Tack alla för de!!! Allt från gåstol, smycken, gosedjur till en superkamera, massa pengar och en riktig stjärna!!! Hur coolt är inte det? En egen stjärna!!!

Efter kaffet for jag hem med mamma och pappa. De bytte om och lämnade mig i farmor och gudmors händer. De skulle gå på konsert. Första gången mamma och pappa gick ut själva tillsammans på läääänge. Det var de värda tycker jag och trots att både farmor och gudmor var trötta så var jag ju trygg i den där Renes händer. Han är ju superlugn!

Jag sov inte mycket den kvällen utan busade mest och skrattade massor med "utomjordingarna". Jag väntade ju på mina föräldrar. De kom tidigare än jag trodde, hihi. Tror de saknade mig...


Idag, måndag, har jag och mamma fått en ganska vanlig dag. Sovmorgon och mys. Vi var ute och strosade i det fina vädret och till eftermiddagen kom mina danska släktingar. Farmor bjöd på underbar middag. (jag fick bara titta på) och sen myste vi tills det var dags att säga farväl till mina gäster från söder. Då var jag tvungen att gråta lite. Inte kul att se de som passat upp mig 24/7 åka... Mamma hinner ju inte skämma bort mig lika mycket, hehe.
Det bästa är att jag vet att jag kommer att få se de i sommar igen. Den gången hemma hos de i Danmark!!!! Spännande!!!!


Saknar er...


Nu sitter vi alla tre i soffan och det känns lite tomt. Imorgon när jag vaknar kommer allt vara som vanligt igen. Nästan - jag är ju lite äldre, lite mer erfarenhet och fylld med massa kärlek.

Tack alla ni som gjorde min dag - lyckligast i världen är just jag!